Om oss
Vi är en koloniförening med ca 250 lotter, vi finns mellan Mc Donalds och järnvägen innan Råda.
Vi har öppet kontoret för frågor måndagar jämnar vecka mellen kl17-19 från den 13/4 2020 till 14/8 2020.
Samängens koloniområde
Ann Nilsson och Eva-Lisa Leijon har försökt hitta lite historia bakom koloniområdet. Detta arbete fortsätter även under kommande år.
Marken har tillhört Ågårdens Säteri och efter vad Peter Sandell hört gav han marken till de elever som gick på sjuksköterskeskolan så de kunde odla till husbehov. Före det skulle det varit en liten gård med djur.
Vi har hittat i kommunens arkiv den 4 augusti 1970 att ett arbetsutskott beslöt att drätselkammaren fick i uppdrag att i samråd med stadsarkitekten verkställa en utredning angående planering av icke ianspråktaget område vid Västeräng för koloniträdgårdsändamål. Hur det gick vet vi inte men nästa notering om koloniområde är i maj 1971 då koloniägare i Bäckatorps koloniområde skrev en enträgen bön om att inte bli flyttade till Samängen utan att dom fick odla några år till.
I september 1971 togs detta upp i kommunstyrelsen och i protokollet står det att alla koloniägare i Bäckatorp blivit uppsagda från den 1 oktober 1971. Fortsättningsvis står det så här. – I anslutning härtill anmälde stadskamreren att för att bereda kommunen möjlighet till eventuell upplåtelse av kolonilotter på Samängsområdet fordrades förtida avlösning av befintligt arrendekontrakt för en kostnad av 2500 kr.-
Vilket de också gjorde och ett utdrag från ett protokoll senare i september 1971 fick även drätselchefen i uppdrag att undersöka möjligheterna till anläggande av kolonilotter under kraftledningarna vid Götenevägen.
Vi vet att det funnits ett koloniområde vid Truve och det är under kraftledningarna men när det började att odlas där har vi inte kunnat hitta någon notering om och inte heller när det lades ner.
Vi tror att Samängen togs i bruk som koloniområde under 1972 i kommunens regi.
Nästa notering vi hittade i kommunens protokoll är från oktober 1974 där de beslutat om att höja arrendet per lott från 10 kr till 25 kr fr o m den 1 januari 1975.
1977 byggdes ringleden över Samängens koloniområde då vissa blev av med sina lotter på grund av vägens sträckning. I ett protokoll från augusti 1977 ser vi att frågan om ytterligare mark till de som har mist sina lotter kommer att hållas aktuell hos kommunfullmäktige.
Den 15 oktober 1992 hölls ett möte på kommunen med intresserade personer för bildande av en koloniträdgårdsförening i området Samängen. Närvarande var personer från Kommunen, Svenska koloniträdgårdsförbundet, Stenhammars kolonområde och 88 personer från Samängen.
Då bildades en interimsstyrelse bestående av Karl-Erik Andersson, Hasse Karlsson, Stig Andersson, Anne Hall och Inger Jonsson.
Arrendet vid den tidpunkten var 230 kr per odlingslott vilket höjdes till 250 kr per den 1 januari 1993. Interimsstyrelsen ville ha fler vattenposter, att vägarna skulle iordningsställas till godtagbart skick, att p-platser skulle iordningsställas, en toalettvagn önskades och anslagstavlor. Även att diken och banvallen skulle rensas och el önskades. Kommunens investering i området beräknades till 470 kr per lott. Föreningen fick ett lån på 60 000 kr att betalas tillbaka på 10 år med 6000 kr per år.. Då bestämdes också att man fick ha ett hus på 10 kvm och växthus på 5kvm.
Den 15 mars 1993 gick Samängens koloniområde från kommunens regi till en fristående förening. Första styrelsemötet i den nystartade föreningen var den 31 mars 1993 med Karl-Erik Svensson som ordförande.
Enligt vad vi hört så var det en hel del skadegörelse på koloniområdet under 90-talet så under 1996 till 1999 gicks det vakt på kvällarna.
1997 kom vägvisare i trä upp plus nummer på husen. 1998 byttes träskyltarna ut mot metallvägvisare.
Ann Nilsson och Eva-Lisa Leijon